Den största komplimangen man kan få som frisör är när någon frågar om ditt namn eller visitkort. Det betyder att kunden är nöjd och kan tänka sig att komma tillbaka.
Hur glad blir man då? :)
Mitt leende blir i alla fall större än störst.
Jag älskar alla mina kunder, nya som gamla. Men visst är det något speciellt när man har sina stammisar. Konversationen flyter på och dom känner sig trygga i mina händer. Det blir som en fika med en vän, fast man får ge dom en fin frisyr på samma gång.
Jag ska bli bättre på att ge ut mina visitkort, till alla kunder oavsett om dom ber om mitt namn eller inte. Jag vet inte varför, men man blir lite blyg och vågar inte alla gånger ge kunderna ett visitkort. Typiskt den svenska skammen, eller vad säger man?
Just nu känns jobbet så himla kul och bra. Jag kunde inte ha valt ett bättre yrke!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar